”Att djupt begrunda Gud i kvinnan är
andaktens mest genomträngande och fulländade form”.

Ibn ’Arabi, Fusus al-hikam

”Kvinnan förenar oskuldsfull natur, heligt rum och andligt sällskap, det mest älskvärda för en man.
I en bemärkelse avbildar hon en inre barmhärtighet i ett naket yttre,
och härigenom får hon en helig eller halvgudomlig ställning.”

Frithjof Schuon, Logic and Transcendence

I Frithjof Schuons mening utesluter inte Sophia Perennis (tidlös visdom) det gudomligas ”positiva” avbildning. Den religiösa exoterismen som riktar sig till den övervägande delen människors andliga förmåga visar däremot ansatser till att betrakta allt som berör kvinnlighet, sexualitet och människokroppen från en exklusiv synvinkel. Utifrån detta synsätt hävdar man rättmätigt att det kvinnliga leder till synd. Sophia perennis syftar emellertid till att återupprätta den mänskliga tillvarons djupaste värde samtidigt som man är medveten om den tvetydighet och fara som ryms i det esoteriska och primordiala perspektivet. De korta texturvalen nedan ger oss en inblick om hur en objektiv och existentiell begrundan av kvinnlighetens olika dimensioner och sätt (urtyperna och deras sinnliga avbildningar) tillfredsställer ett av den mänskliga naturens mest grundliga behov samt hur den intellektuella urskiljning och heliggörande assimilation, som framkallas av det metodiska bruket av nådens gudomliga verktyg, omvandlar kärleken till kvinnan och kvinnlig skönhet och gör den till ett djupt och mäktigt underlag för människans andliga förverkligande.

Kvinnlighet
Det evigt kvinnliga
Eva och Maria
Mannen och kvinnan
Den kvinnliga kroppen
Feminism